Lillkajan 10 månader

Idag fyller Kaja 10 månader och det firades med princessbakelse till mamma och lite nya kläder till Kaja. Efter att ha våndats över min eventuella köpmani insåg jag häromdagen att lilltjejen har väldigt lite kläder. Vilket visserligen är bra men några ombyten skadar ju inte. Alltså traskade den miljömedvetna söderbon till Stadsmissionen Second Hand på Skånegatan. Och förfärades över de höga priserna på de pyttesmå koftorna.

Det finns en hel del fina saker i butiken (även för vuxna) men tydligen så har just denna butik någon sorts "trendinriktning" och jag antar att det är detta som förklarar priserna. Hur nu begagnade hemmastickade små koftor utan särskilda kännetecken nu kan ses som trendiga. Dock kan jag tipsa om att jag såg flera par barnskor från Kavat , för det mycket familjevänliga priset 65:-. Skynda fynda!!!

För denna familjs del blev det istället reafynd på Lindex - 2 klänningar och ett par leggings. Mamma Jamie norpade med en randig topp under hundralappen i farten. I morgon blir det klädprovardag!

Istanbul

Tog med familjen på en resa till Istanbul, mycket lyckat. Har nog aldrig varit med om ett ställe där man gillar barn så mycket. Vi kunde verkligen inte gå någon längre sträcka utan att bli stoppade av folk som ville gulla med Kaja, pussa hennes fötter, hålla henne, fota henne...Alltså allvarligt, först tyckte jag det var ganska underligt men Kaja stortrivdes ju förstås. Sken som en sol och lockade till sig än fler beundrare! Thailand - släng dig i väggen! Vi kommer absolut åka tillbaka till Turkiet!

Och ja, det fanns givetvis mängder med saker att se och göra för oss vuxna. Särskilt om man gillar olika marknader, vacker arkitektur, god mat och spännande streetart.

Frukost med lilla kossan Kaja

Vi har ett barn som trotsar sin egen genetik, big mama jamie är ett smeknamn som kom till av en anledning och lillstrumpans pappa drar även han på en återkommande kagge. Men Kaja, hon kör sitt eget race. Hur mycket hon än matas så får jag gång efter gång stå ut med barnmorskans "ja, hon skulle ju kunna ha lite mer hull på benen". Skämmes skämmes, tänker jag när jag ser en längdkurva som pekar uppåt fastän viktkurvan dyker neråt. Men barnmorskan lugnar mig med att dottern är ovanligt aktiv och förbränner mer än hon får i sig. Önskar jag själv hade samma problem. Kanske har jag närt en andra Blanka Vlasic vid min barm? Höjdhopperskan som är 1,93 och tunn som en sticka. Något måste hon ju fått av sitt kroatiska påbrå?

Nåväl, det var ju det där med maten. Nu kör vi schemalagda mattider och Kajan verkar faktiskt må mycket bättre. Börjat med både välling och gröt utan problem. Så nu sitter vi där, varje morgon, med gröt och mosad banan eller päron. Och Kaja hon äter och äter och äter. För varje lass som går in, kommer större delen ut igen. In och ut tre, fyra gånger innan dottern till sist sväljer allt och gapar efter nästa lass. Är det inte det som kallas idissla? Det där som kossorna pysslar med dagarna i ända ute på ängarna (ja, de fria kossorna alltså). Tuggar, sväljer och så upp igen. Men de har ju 4 magar har jag för mig. Kanske är det som är konceptet för att hålla sig slank? Fast kossor är ju inte särskilt slanka förstås.

Bilden lånade jag av Rebel Studio i Stockholm.

It´s a jungle out there...

Man kan bli helt matt av den industri som byggts upp kring bebisar och (framförallt) deras föräldrar, butikerna har så många modeller av vagnar, stolar, bärselar, krämer, blöjor, kläder, barnmat och leksaker att man kan få hjärnblödning bara av tanken på att gå in i en barnbutik. Men hur det än är så måste man ju ta sig fram i den här djungeln för det finns ju vissa saker som ens barn faktiskt behöver...och en del som man som förälder vill skaffa.

Jag minns att jag och maken för några månader sedan diskuterade saken och slog fast att vi kan skämma bort vår tjej till dess att hon blir ett halvår - sedan skulle hon börja förstå och bli bortskämd (nej tack, fråga mig inte om logiken i detta resonemang). Nu närmar sig sexmånadersdagen och jag inser att det är nu som jag VERKLIGEN börjat skämma bort henne. Hur ska detta gå? Vi var ju på helt rätt väg (?) - begagnad vagn, begagnad bilstol och begagnade bebiskläder (tack för det Blocket), men så slog Mammon sina klor även om oss. Eller egentligen om mama Jamie. Plötsligt fanns det så mycket som passade så bra, var så coolt eller behövdes SÅ MYCKET! Så nu sitter jag här, tjejen har massa mer prylar än jag hade tänkt mig och maken gör sig lustig över mitt shoppingbehov.

Utifrån detta tänkte jag att jag åtminstone ska göra något kreativt och kul- därav denna blogg där jag kommer kommentera och tipsa från babyvärldens djungel.

Ett första närmande till grönsaker.

Efter en månads inkörning på barnmat gjord på frukt kom idag eldprovet - grönsaker! Som vegetarian kände jag förstås stressen, klart dottern måste gilla grönsaker. Särskilt som maken är köttslukare. Alla fruktpuréer har slukats av en barnamun stor som mammas knytnäve, från allra första smakprov. Efter noga övervägande vid matbutikens enorma barnmatsutbud bestämde jag mig för Sempers Majs och potatis. Tycker överlag att Semper har bra barnmat och ett stort utbud för den som verkligen vill variera utbudet. Har även använt Sempers mjölkersättning och varit jättenöjd, dvs dottern har druckit det utan protester.



Till en början gick allt som smort- lillkajan slukade moset som maken matade henne med. Men så efter 5 eller 6 skedar kom fnysansiktet fram. Och sedan kom samma scenario som under sommarens försök att få dottern att dricka vatten -rynkat ansikte och låtsaskräkningar. På sätt och vis förstår jag henne, moset smakar inte alls som de fruktmoser hon är van vid. Snarare som torr potatismos. Hur kul känns det liksom? Visst, med lite lirkande och trugande fick dottern i sig ett tiotal skedar till men det var utan större glädje och med låtsashostningar mellan varje sked.
Hm, nytt försök i morgon. Fast kanske en annan grönsak.